Dokumenttypsdefinition

XML - innehåll | Referensböcker

Attribut och attribut-list-deklarationer

	Element: bild
	Attribut: bredd
	Attributvärde: 100

	Element: bil
	Attribut: modell
	Attributvärde: volvo

I likhet med element och entiteter definieras attributen genom deklarationer, i det här fallet attribut-lista-deklarationer, där man först identifierar det element till vilket deklarerade attribut hör och sedan listar alla attribut som det aktuella elementet kan ta samt alla tilltänkta värden. En attributlista brukar följa elementdeklarationen.

Attributen namnges på samma sätt som element, och i likhet med element får inte namnen börja med bokstavskombination xml. Denna bokstavskombination har reserverats för eventuella framtida tillägg, till exempel redan fördefinierade attribut.

En bild, elementet img, kan till exempel tilldelas följande attribut:

Attribut-lista-deklarationer

Exempel:

<!ELEMENT img EMPTY>

Första raden innehåller min kommentar och är inte en del av deklarationen. Deklarationen identifierar elementtypen och dess attribut. Attribut med tillhörande värden, attributets ingångsvärde samt eventuellt standardvärde listas. De olika delarna åtskiljs med (helst tre) mellanslag. Varje attribut/värde-par skrivs på egen rad. Attributen har framhävts med fet stil.

Observera att alla attribut specificeras i starttaggen och att attributvärden måste citeras. Både enkla och dubbla citattecken kan användas. Specifik attributtyp kan tilldelas ett element bara en gång. Attributen i attribut-lista-deklarationen kan listas i valfri ordning.

I udda fall kan ett attribut tilldelas en värdelista, till exempel en lista innehållande namn på typsnitt. I HTML åtskiljs sådana värden med ett komma. Detta är förbjudet i XML. I XML åtskiljs värdena med ett mellanslag.

Interna parameterentiteter

Olika typer av element kan tilldelas samma attribut. I sådana fall är det mer praktiskt att skapa en parameterentitet utav dessa attribut och referera till den inifrån attributdeklarationen istället för att lista alla attribut.

Om elementet object kan ta samma attribut som img, kan följande parameterentitet med namnet %objattrs skapas:

<!ENTITY	 % objattrs
"		id	id			#IMPLIED	
		src	cdata			#REQUIRED	
		width	%length			#IMPLIED	
		height	%length			#IMPLIED	
		alt	%text			#REQUIRED	
		border	%pixel			#FIXED	'0'
		align	(left|center|right)	#IMPLIED	'left'
">

och refereras inifrån attributdeklarationerna för object och img (och alla andra deklarationer vars element kan ta samma attribut) .

<!ELEMENT img EMPTY> 
<!ATTLIST img  %objattrs;>

<!ELEMENT object (innehållsmodell)>
<!ATTLIST object  %objattrs; >

Attributvärde

Attributvärden kan vara av olika typer. De är: CDATA, ID, IDREF, IDREFS, NMTOKEN, NMTOKENS, ENTITY, ENTITIES, NOTATION. Det som skiljer de olika värdetyperna är tecknen som de får innehålla.

Fördefinierade attribut

I XML definieras både element och attribut av dokumenttypens skapare. Det finns dock två attribut med tillhörande värden som redan är fördefinierade i XML-specifikationen. Då attributen redan är fördefinierade behöver man inte definiera om dem i DTDn. Attributen kan, utan undantag, tilldelas varje element. De är xml:space och xml:lang.

xml:space

I SGML-dokument tolkas multipla mellanslag som ett enda och tomrum tolkas som ett mellanslag. (Man säger att mellanslagen kollapsar.) Därför presenteras dokumenten oberoende av alla tomrum som om det inte fanns extra mellanslag eller tomrum. Attributet xml:space tillåter att man ändrar på dessa förhållanden. Attributet kan ta två värden: default och preserve:

• default är ett standardvärde och innebär att mellanslagen kommer att kollapsa
• preserve däremot tillåter att alla mellanslag bevaras; det kan vara mycket användbart om man till exempel vill presentera källkoden till en programvara

Om elementet kod ska innehålla källkoden kan elementdeklarationen kompletteras med följande attributdeklaration:

I deklarationen ändrar man standardvärdet default till preserve. Man kan även ändra värdet i själva dokumentet:

Standardvärdet default gäller om ett element saknar attributet xml:space.

Tomrum

Tomrum (white space) är ett gemensamt namn på följande tecken: ett eller fler blanktecken (mellanslag), #x20; returmatning, #x9; ny rad, #xD, eller tabb, #xA. White space betecknas i syntaxkonstruktionen (grammatiken) med bokstaven S. S definieras enligt följande:

xml:lang

Attributet identifierar det språk som elementens innehåll är skrivet på. Attributvärdet kan vara CDATA eller NMTOKEN. Dessa bör helst vara en tvåbokstavlig språkkod som identifieras i ISO-standarden, ISO-639, där bl a svenska betecknas som sv och engelska som en. Hela listan kan hittas på http://www.oasis-open.org/cover/iso639a.html. Standardspråket kan definieras enligt följande:

Ovanstående definierar att elementet citat kan ta attributet xml:lang vars värde kan vara sv (svenska) eller en (engelska) och att standardvärdet är svenska. Dokumentinstansen kan därför se ut på följande sätt:

Standardvärdet behöver man inte uppge. Attributvärdet uppges enbart om man vill överskrida standardvärdet.

Genom att uppge elementens språk kan en stavningskontroll lättare göras. En språkkod hjälper även sökmoterer med dokumentets indexering - dokument med samma innehåll kan vara skrivna på olika språk, språkkoden hjälper användaren att välja "sitt språk".

Observera att språkkod och landskod inte betecknas på samma sätt. Landskoder regleras av ISO-standarden 3166 (http://www.oasis-open.org/cover/country3166.html). Svenska språket betecknas till exempel som sv medan Sverige betecknas som se. Alla svenska toppdomäner slutar på se.

Land		Landskod		Språk		Språkkod
Sverige		se		Svenska		sv
Danmark		dk		Danska		da
Norge		no		Norska		no
Finland		fi		Finska		fi
Tyskland		de		Tyska		de
USA		us		Engelska		en
Storbritannien	gb		Engelska		en

Attribut i XML

I ett språk där varje databyte kan representeras av ett element brukar man ofta ställa sig den nu klassiska frågan - element eller attribut? -. Dessvärre finns det inte något entydigt svar på denna fråga. Det enda svaret som kan ges är ... det beror på.

Vad man än bestämmer bör attributen i XML väljas med omsorg. Innan man börjar skapa dem bör man tänka noggrant på vilka som är lämpliga och om de behövs överhuvudtaget då de flesta attribut kan göra sig bättre som element. Man bör tänka i databastermer och på det optimala struktureringssättet av data. Innan ett attribut bestäms kan följande vara värt att överväga:

• Vilken typ av data det berörda elementet kan innehålla. Om data i en titel till exempel ska betonas (<titel>Introduktion till <betoning>XML</betoning></titel>) måste den vara ett barnelement och det går inte att göra ett attribut av den.
• Om data ger dokumentet struktur bör de vara element.
• Om data ska uppdateras ofta kommer de att må bättre i ett element.
• Attributvärdet bör vara kort. Om data attributen ska innehålla sträcker sig över några rader bör ett element användas istället.
• Om data ska visas måste de vara ett element.

Attribut kan vara mer lämpade när:

• Datatypen har karaktären av metadata och inte innehåll. Ett id-attribut som till exempel beskriver ett element genom en unik identifikation är metadata.
• Data behandlas av applikationen, t ex bildens eller tabellens storlek.
• Man i förväg vill bestämma ett standardvärde.
• De innehåller lite data som sällan ändras.

Om data kommer att uppdateras med jämna mellanrum bör man använda varken attribut eller element utan entiteter. För det är just modulisering av data som XML handlar om.

Exempel 1

<!ELEMENT artikel (meta-info, body)>
<!ATTLIST artikel 
		titel    	CDATA	#REQUIRED
		skribent	CDATA	#REQUIRED
>

I detta exempel kan attributet skribent lämpa sig bättre som element om det finns fler än en skribent som skrev artikeln. Finns det bara en skribent per artikel kan man med fördel använda skribent som attribut.

Exempel 2

<!ELEMENT bok (meta-info, body)>
<!ELEMENT meta-info (titel, forf+, forlag, pris)>
<!ELEMENT pris (#PCDATA)>
<!ATTLIST pris 
               valuta	     CDATA    #IMPLIED "SEK"
>

I exemplet kan pris ta attributet valuta. Då standardvärdet är SEK behöver man inte uppge någon valutabeteckning. Det pris som uppges tolkas som svenska kronor. Kommer boken däremot från ett amerikanskt förlag kan man överskrida standardvärdet genom ett annat attributvärde.

<pris valuta="USD">100</pris>

Observera att värdet USD enbart gäller i denna instans av elementet pris - som i dessa instanser där attributet förekommer. Brist på attribut antyder standardvärdet SEK.

Exempel 3

I detta förlag samlar man alla uppgifter om sina författare i ett element genom att ge elementet forf ett antal attribut. Då all information skrivs i form av attribut kan man göra elementet forf till ett tomt element.

<!ELEMENT meta-info (titel, forf+, pris)>
<!ELEMENT forf EMPTY>
<!ATTLIST forf
	namn		CDATA	#REQUIRED
	adress		CDATA	#REQUIRED
	tel-hem		CDATA	#IMPLIED
	tel-jobb	CDATA	#IMPLIED
	tel-mobil	CDATA	#IMPLIED
>

namn och adress är obligatoriska attribut medan telefonerna är det inte. Även idag är det helt möjligt att inte alla har tre olika telefonnummer

Här kommer ett annat exempel på hur bokens metainformation skulle kunna struktureras:

<!ELEMENT meta-info EMPTY>
<!ATTLIST meta-info
	förlag		CDATA	#REQUIRED
	författare	CDATA	#REQUIRED
	titel	  	CDATA	#REQUIRED
	pris		CDATA   #IMPLIED 	"SEK"
>			

Exempel 4

I detta exempel har attributen en mycket intim sammankoppling med elementet. De beskriver elementets egenskaper. Det finns ingen anledning att göra dem till barnelement. En byggfirma som anställer enbart målare och rörmokare skulle kunna registrera dem så här:

<!ELEMENT anst (namn, adress)>
<!ATTLIST anst
	id 	ID			#REQUIRED
	typ	(rörmokare | målare)	#REQUIRED
>

XML - innehåll | Referensböcker