http://vonpepel.com/ref/ - Senaste uppdatering 17 november 1997
Lexikon © Eva von Pepel
* [ HTML-referensbok ] * [ Referensböcker ] *
Akronymer | HTML-termer | Smilies | WWW-termer
Applet Inbäddat objekt, t ex ljud eller animation. Typ av små program skrivna i Java.
ASCII American Standard Code for Information Interchange. En specifikation för 7-bitars mönster för hantering av tecken.
.asp Active Server Page. Microsoft specifikt filtillägg. HTML-dokumentet med detta tillägg kan innehålla "vanligt" HTML, ActivX samt speciella ASP-program.
Attribut Egenskap, som tillsammans med ett korresponderande värde, kan tilldelas HTML-elementen. Egenskapen/värden i detalj specificerar ett vist element, t ex dess placering (ALIGN) eller storlek (SIZE). De flesta element kan ta en mängd olika attribut, t ex både placering och storlek. Attribut/värde-paren skrivs alltid i starttaggen och åtskiljs med ett mellanslag. <P ALIGN=RIGHT> - P är ett element, ALIGN är ett attribut och RIGHT är ett värde.
.avi Audio Video Interleave. Ett kompressionsformat som används av Microsoft för presentation av ljud och video på WWW.
Beans (bönor) Komponenter av JavaBeans Portabla, plattformsoberoende och återanvändbara programvarukomponenter skrivna i Java.
BODY elementen Element som elementet BODY kan innehålla. Barn till elementet BODY, dvs element som kan enbart förekomma mellan dess starttag <BODY> och dess sluttag </BODY>. I HTML 3.2 finns det följande BODY elementen: A, ADRESS, APPLET (param), BLOCKQUOTE, BR, CENTER, DIR (li), DIV, DL (dt, dd), FONT, FORM (input, select, option, textarea), H1, H2, H3, H4, H5, H6, HR, IMG, LISTING, MAP (area), MENU (li), OL (li), P, PRE, TABLE (caption, tr, th, td), UL (li), XMP och EM, STRONG, CODE, SAMP, KDB, VAR, DFN, CITE samt TT, B, I, U, BIG, SMALL, SUB, SUP, STRIKE
Behållare container Element med innehåll, dvs element som innehåller något t ex text och/eller andra element. Behållare har alltid en start- och en sluttag men i visa kan sluttaggen eller både start- och sluttaggen uteslutas. Se tag - valfria taggar. <P>text<EM>text</EM>text</P>. Både elementen P och EM är behållare. P innehåller både text och elementet EM medan EM innehåller text.
Browser se WWW-klient
Cache Intermediallt minne mellan en snabb CPU (Central Processing Unit) och den långsamma RAM. Genom att lagra info i cache minnet kan CPU snabbare får tillgång till den.
.cfm Cold Fusion Markup. Filtillägg. En web-databs produkt. HTML-dokument med proprietary element som produkten förstår.
CGI Common Gateway Interface Standard gränssnitt som används för att skicka information mellan WWW-server och WWW-program, till exempel vid sökning. Resultat levereras i form av HTML-dokument.
Compatible kompatibel Antyder att produktens vissa delar får support av dess specifikation. OBS! Det finns inte någon garanti att två kompatibla produkter fungerar tillsammans. Se compliant
Compliant Tillmötesgående. Antyder att produkten får support av specifikationen eller standarden. Två produkter som är compliant fungerar tillsammans. T ex dokument som är HTML 3.2 compliant är ett dokumentet som är strukturerat i enlighet med HTML 3.2 specifikationen, dvs på det sätt och enligt de regler som beskrivs i HTML 3.2 specifikationen. Om ett dokument innehåller bara ett enda element/attribut/värde som inte stödjs av HTML 3.2 är inte ett sådant dokument HTML 3.2 compliant utan compatible
Container Se behållare
Cookies Små informationsfiler som utan ägarens vetskap lagras på ens dator under besök av en s.k. anpassad hemsida. Dessa filer lagrar information om t ex de formulärval du gjorde (informationen lagras permanent) eller med vilka varor du fyllde din korg under en shoppingsrunda (tidsbestämd lagring). Denna information läses av servern vid senare besök så att du inte behöver fylla i formuläret igen eller korgen töms.
Cougar Ett kodnamn för en experimentell version av HTML. Detta namn har numera ändrats till HTML 4.0.
CPU Central Processing Unit. Processor. Tolkar och exekverar mottagna instruktioner.
CSS Cascading Style Sheets. Ett stilspråk som används för att skapa stilmallar som formaterar HTML-dokument.
DHTML Dynamic HTML En term som används av några tillverkare av www-klienter för att beskriva HTML, CSS och skripter som tillåter dynamisk tillgång till dokument och deras uppdatering.
Dokumentinstans document instance Det är innehåll av elementet HTML dvs text, markeringar och olika referenser som finns mellan <HTML> och </HTML>. Då elementet HTML kan innehålla olika kombinationer av andra element (t ex två stycke i ett dokument och tre i ett annat) kan det finnas ett obegränsat antal dokument av samma typ (se dokumenttyp) och ändå med annorlunda innehåll. Även ett och samma dokument kan ändra sitt "utseende" genom uppdateringar. Därför kallas vart och ett av dessa för dokument instans -- ett specifikt/unikt dokument som tillhör samma typ. Till exempel alla dokument av typ HTML version HTML 3.2 struktureras enligt samma regler - de regler som deklareras i definitionen för denna typ av dokument (se DTD). Dokumenten är ändå unika eftersom innehållet är unikt.
| Instans 1 | Instans 2 |
|---|---|
| <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 3.2//EN"> | |
| <TITLE>Titel</TITLE> <P>Stycke nr 1</P> <P>Stycke nr 2</P> <P>Stycke nr 3</P> | <TITLE>Titel</TITLE> <P>Stycke nr 1</P> <P>Stycke nr 2</P> |
Båda dokumenten är av samma typ då de struktureras enligt samma regler. Ändå är de olika. Därför heter vart och ett instansen (av samma dokumenttyp).
Dokumenttyp doctype HTML dokument är SGML dokument. SGML dokument, kan vara av olika typer, bl a HTML eller XML. Varje typ kan vara i olika versioner, t ex typ HTML finns i versioner HTML 2.0 eller HTML 3.2. Om vi jämför SGML dokument med tryckmaterial kan vi då säga att tryckmaterial kan också vara av olika typer, t ex böcker, tidskrifter, tidningar. Tidning kan vara i olika versioner t ex morgon- eller kvällstidning. Därför kan vi säga att t ex Svenska Dagbladet är tryckmaterial av typ tidning version morgontidning. På samma sätt säger vi att HTML 3.2 dokument är SGML dokument av typ HTML version HTML 3.2 eller att HTML 4.0 dokument är SGML dokument av typ HTML version HTML 4.0. Varje typ av dokument har sina egna regler.
| Tryckmaterial | Tryckmaterial |
|---|---|
| Svenska Dagbladet | HTML-dokument |
| (dokument)typ: tidning version: morgontidning |
(dokument)typ: HTML version: HTML 3.2 |
Dokumenttyp Deklaration doctype declaration Talar om vilken typ av dokument befintliga dokumentet är och vilken version (nivå av språket/grammatik) av DTD användes för att strukturera det. Alla HTML 3.2-dokument måste börjas med följande deklarationen <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 3.2//EN">.
DOM Document Object Model Ett plattform- och språk neutralt gränssnitt som tillåter dynamisk tillgång till dokument och deras uppdatering både då det gäller innehåll, struktur eller stil.
DSSSL Document Style Semantics and Specification Language. Ett stilspråk som är ett programmeringsspråk (liknar Scheme). Används för att formatera WWW-dokument.
DTD Document Type Definition Definierar en viss typ av dokument dvs specificerar grammatik (regler) som är tillåten i struktureringen av dokument av denna typ. Med andra ord är DTD en samling av gällande SGML regler (markeringsregler, tillåtna element/attribut/värden osv) som tillämpas i en specifik dokumenttyp och version. Varje dokumenttyp/version har sin egen definition, dvs egen grammatik (regler). För att ( t ex) HTML 3.2 dokument ska kunna kallas för HTML 3.2 dokument måste dokumentets instans (innehåll) överensstämma (se compliant) med regler som beskrivs i DTD:n för den typ av dokument. Varje dokumenttyp har sin egen definition som innehåller regler för just denna specifika typ.
Element En komponent (byggnadsdel) med vilka HTML-dokument struktureras, t ex ett stycke eller en tabell. Början på elementen markeras med en starttag och slut med en sluttag. Ett element är det innehåll som finns mellan dess start- och sluttag, t ex elementet P (stycke) är det innehåll som finns mellan taggarna <P> och </P>. OBS! element och tag är inte samma sak.
| förekomst | en lista nästas i en annan |
|---|---|
| <P>text <EM>text</EM> <STRONG>test</STRONG> text</P> |
<UL> <LI>lista 1 post 1 <UL><LI>lista 2 post 1</UL> <LI>lista 1 post 2 </UL> |
Entity En teckensträng som representerar andra tecken eller namnger och omvandlar till koder arbitära delar av dokumentets innehåll. Kan jämföras med fiktionella element. Bokstav "ö" till exempel ersätts av entity ö.
Extension Tillägg; ett element eller värde som introduceras av någon www-klient tillverkare och som inte finns i den gällande HTML-standarden.
FAQ Frequently Asked Questions. Svar på de vanligaste frågorna inom ett visst område.
FTP File Transfer Protocol. En metod att överföra filer mellan två olika ställen, t ex hemdatorn och servern.
.gif Graphics Interchange Format. Det mest populära bildformatet (kompression) som används i HTML-dokument.
.gif 89a En version av .gif formatet som tillåter skapandet av bilder med transparenta bakgrunder.
HEAD elementen Element som elementet HEAD kan innehålla. Barn till elementet HEAD, dvs element som kan enbart förekomma mellan dess starttag <HEAD> och dess sluttag </HEAD>. HEAD elementen innehåller information om själva dokumentet, dvs dess identitet. Det finns sju HEAD elementen , TITLE, STYLE, SCRIPT, BASE, META, LINK och ISINDEX. Alla HEAD elementen är osynliga på kanvas och valfria att använda förutom TITLE som är obligatoriskt. Ett HTML-dokument utan elementet TITLE är ett ogiltigt dokument.
Huvud Ett HTML-dokument består av två delar; en osynlig huvuddel och en synlig kroppsdel. Huvuddelen består av elementet HEAD, dvs allt innehåll mellan <HEAD> och </HEAD> (se HEAD elementen).
.htm och .html HTMLs dokument filtillägg.
HTML HyperText Markup Language Ett enkelt plattformsoberoende, logiskt och hierarkiskt markeringsspråk (OBS! Ej programmeringsspråk) som används för att strukturera dokument avsedda för World Wide Web. Språket har uppfunnits av Tim Berners-Lee.
HTML-2.0 Nivå (dialekt) av markeringsspråket HTML. Standard t.o.m. 14 jan 97.
HTML-3.0 Förslag på nivå (dialekt) av markeringsspråket HTML. Blev aldrig godkänt.
HTML-3.2 Nivå (dialekt) av markeringsspråket HTML. Standard fr.o.m. 14 jan 97.
HTTP HyperText Transfer Protocol. Ett generisk, gränslöst, objektorienterat protokoll för distribution av hypermediala informationsystem, t ex www-dokument.
ID Internet Draft. IETFs "arbetsdokument". Ett standardförslag som, om godkänns, publiceras i form av RFC.
IETF Internet Engineering Task Force. Ett organ som tar fram Internet standarder (RFC:er).
Image map En bild som innehåller aktiva/klickbara delar vilka kan länkas med andra dokument.
server side image map Klickbar bild som sköts av ett image map program som finns på servern.
client side image map Klickbar bild som sköts av bläddraren själv.
Intercaled Om bilden sparas som interlaced kommer den att laddas i sin helhet men först som om den var i en låg upplösning. Upplösningen förbättras gradvis under laddningen och är hög efter det att bilden har laddats.
nonintercaled Om bilden sparas som noninterlaced kommer den att laddas i hög upplösning men "öppnas" stegvis uppifrån (från övre till nedre delen).
.jpe Enhanced Jpeg, bildformat med bättre kompression än jpg för att producera ännu mindre bildfiler.
.jpg .jpeg Joint Photographic Experts Group. Ett populärt bildformat (kompression) som används i HTML-dokument.
ISO International Organization for Standardization. Ett organ som tar fram internationella standarder, bl.a. inom data och komminikation.
ISO-8859-1 En standard teckentabell som används på WWW.
Java Ett plattformsoberoende programmeringsspråk utvecklat av Sun Microsystems.
Kanvas Den del av skärmen på vilken dokument visas.
Kropp Ett HTML-dokument består av två delar; en synlig kroppsdel och en osynlig huvuddel. Kroppsdelen består av elementet BODY, dvs allt innehåll mellan <BODY> och </BODY> (se BODY elementen).
Literal Bokstavlig. Tecken som bör visas på samma sätt som de skrivs - utan någon tolkning av koder.
Media Type tidigare kallad "Mime Types" eller "Mime Content Type". Definierar innehåll av en fil eller bilaga. T ex "video/mpeg" talar om att Media Type är en MPEG video, "text/html; version=3.2" talar om att Media Type är ett HTML-dokument version HTML 3.2.
MIDI Musical Instrument Digital Interface. Filformat för ljudfiler.
Mnemonic Lätt att minnas. Tecken som gör det lättare att minnas en kod eller sekvens. T ex amp är "mnemonic" för ampersand och gt för greater than - större än.
.mpg eller .mpeg Motion Picture Experts Group. Ett kompressionsformat som används för presentation av ljud och video på WWW.
Perl Practical Extraction and Report Language. Språk som ofta anväds för att skriva skripter.
PGP Pretty Good Privacy. Ett krypteringsprogram skrivet i 1991 av Philip R. Zimmermann.
.phtml parsed html. Filer som körs igenom PHP (Personal HomePage) modul. "ASP" för UNIX-servrar som t ex Apache.
Pixel Enhet. Den minsta displayarean på en dataskär.
Portabelt dokument Dokumentets anpassningsförmåga till användarens plattform, må det vara skärmstorlek eller upplösning. Om inga fasta mått uppges, t ex tabellens bredd, "anpassar" sig dokumenten (inklusive tabeller) till plattformen t ex skärmstorleken eller upplösningen. Just för att bibehålla dokumentets portabilitet bör man helst, med undantag för bilder, inte uppge några mått över huvudtaget. Om måtten uppges bör relativa mått användas istället för fasta. En tabell vars bredd uppges med relativa måttet av t ex 80% kommer att uppta 80% av varje skärm oberoende av plattform. En tabell på 600 bildpunkter (pixlar) däremot kommer att alltid uppta 600 pixlar och måste skrollas efter på små skärmar/upplösningar.
.png Portable Network Graphics. Det nya bildformatet som komprimerar bilder ännu mer.
Punkt Enhet på fontstorlek. 1pt=0.353 mm.
Resolution se upplösning.
RFC Request for Comment. Ett dokument publicerat av IEFT som beskriver olika protokoll bl.a. protokoll som tillämpas på Internet. Internet Standarder publiceras som RFC:er.
SGML Standard Generalized Markup Language En/ett metod/system, internationellt standardiserat sätt, att presentera elektroniska texter. Ett meta språk som på ett formellt sätt beskriver ett markeringsspråk. HTML dokument är SGML dokument.
.shtml Server-parsed html. Ett filtillägg. Server bearbetar filen innan den skickas till www-klienten, används oftast tillsammans med HTML-dokument som innehåller Server Side Includes (SSI).
SSI Server Side Includes Kommandon inbakade i HTML-dokumenten som, när de begärs, ska först bearbetas av servern innan den skickar de vidare.
Tag Ett överenskommet markord med vilket HTML-elementen markeras. Början på elementet markeras med en s.k. starttagg, t ex <P> och slut med en sluttagg, t ex </P>. Dessa markord talar om för www-klienter att innehållet mellan dem är ett elementet, t ex elementet P, dvs ett stycket. Taggarna läses av en www-klient och deras innehåll presenteras i form av t ex ett stycke. Om elementen var inte omgivna med taggarna skulle de visas i en enda följd på skärmen. OBS! tag och element är två olika begrepp.
valfria Taggar som kan uteslutas. I de flesta fall måste varje element omges med en start- och sluttag. Det finns dock några behållare vars taggar kan uteslutas -- i några fall bara sluttaggar men i några både start- och sluttaggar. Valfria sluttaggar är t ex </P> </TD> eller </LI>. Dessa sluttaggar är valfria därför att det är underförstått att varje nyöppnat stycke eller en ny cell/post stänger det/den föregående. Ett stycke kan inte innehålla ett annat stycke därför "<P>text<P>text" är lika med "<P>text</P><P>text</P>". Exempel på element vars båda taggar kan uteslutas är HEAD. Att taggarna utesluts betyder inte att elementet inte finns. Då elementet HEAD måste innehålla elementet TITLE markerar det sistnämnda elementet HEAD. Så trots att taggarna <HEAD> och </HEAD> inte finns i dokumentet själva elementet finns där genom närvaro av TITLE. OBS! även om taggarna är valfria får man gärna använda dem.
Specifikation Ett dokument som på ett formellt sätt beskriver något, t ex någon version av HTML.
TCP/IP Transmission Control Protocol / Internet Protocol Protokoll för data kommunikation som finns tillgängligt för de flesta operativsystem och som möjliggör att olika system kan kommunicera med varandra. Datorernas "språk" på Internet.
Upplösning resolution Höjd x bredd som uppges i bildpunkter (pixlar) av displayarean av en datorskärm. Den mest populära upplösningen är 640x480 bildpunkter.
URL Uniform Resource Locator. Lokaliserar en adress på Internet, t ex serverns eller filens
Validator Ett program eller skript som kontrollerar giltigheten av HTML-dokument dvs kontrollerar att dokumentet är syntaxfelfritt och överensstämmer med de regler som är specificerade i den typ av dokument vilken det validerade dokumentet uppge sig av vara genom sin Dokumenttyp deklaration.
Värde Attributens "egenskap". Det kan vara en enhet (mått), t ex size=10 eller en adress till någon fil, t ex src="fil.html". Ett värde förekommer alltid tillsammans med attribut.
Wilbur Ett kodnamn för HTMLs nivå 3.2 som är nuvarande standard.
WWW-klient browser bläddrare En applikation som läser av markorden och strukturerar deras innehåll, dvs de element som markorden innehåller. Två mest populära bläddrare idag är Internet Explorer och Netscape.
X-SAS SAS (Statistical Analysis System) är ett system för samling och bearbetning av data som används i olika statistiska analyser. X-SAS är en experimentell MIMETYPE som tillåter SAS-program att läsa av HTML-dokument.
XML Extensible Markup Language - klass- och objektbaserat struktreringsspråk som formodligen kommer i framtiden ersätta HTML.
Upp | HTML-referensbok | Referensböcker |
Akronymer | HTML-termer | Smilies | WWW-termer
http://vonpepel.com/ref/ - Senaste uppdatering 17 november 1997